REVBENSLÅSNING – ONT MELLAN SKULDERBLADEN

Vad är en revbenslåsning?

Bröstryggen, som sitter nedanför nacken, kallas även för thorakalryggen och består av tolv kotor. I de här kotorna fäster även kroppens alla tolv revben (kallas också för costae, costa) in på vardera sida av respektive kota. Tillsammans bildar de den mest stabila delen av ryggen. Revbenens funktion är att dels skydda de inre organen, samt att ge plats åt lungorna och underlätta andningen. Revbenen fäster även in på framsidan av bröstet. De rör sig sedan lite som hinkhandtag och vidgar bröstkorgen när de rör sig uppåt/utåt och komprimerar då de rör sig nedåt/inåt. Mellan revbenen och kring infästning i respektive kota finns muskulatur som hjälper till med den här rörelsen. Att ha bra hållning och rörlighet i bröstrygg och revben möjliggör en fin andning.

För att styra alla muskler i bröstryggen krävs en god koordination/styrning. Namnet revbenslåsning eller revbensupphakning som det också kallas, är lite missvisande. Det handlar mer om ett kramptillstånd i muskulaturen kring revbenets infästning i kotan. Det kan till exempel uppstå i en plötslig rörelse, nysning, hostning eller ibland utan klar orsak. Man misstänker att koordinationen inte hängt med i rörelsen och att muskulaturen då svarat med en kramp för att skydda området. Resultatet blir att revbenet i området inte kan röra sig som det ska i rörelse och andning, med smärta dom följd.

kvinnlig 3D modell som visar smärta vid revbenslåsning
man med smärta mellan skulderbladen vid upphakning revben

Symptom vid revbenslåsning

Patienterna brukar beskriva att de har ont i bröstryggen/ont mellan skulderbladen och att det kan hugga till i området i vissa lägen. Det är vanligt att det finns en konstant smärta som provoceras av djupare inandning, vissa rörelser eller om man ligger på den påverkade sidan. Smärtan kan vara lokal eller dra fram längs revbenet fram mot bröstet. En revbenslåsning kan sitta på en eller flera nivåer, på ena sidan eller båda sidor, även om det är vanligast att endast ena sidan är påverkad. Det är lätt att man hamnar i en ond cirkel där det gör ont att djupandas och röra sig, vilket leder till att krampen förvärras ytterligare, med ökad smärta som följd.

Behandling vid upphakning av revben

Genom att förhöra oss om hur förloppet varit för vår patient och sedan genomföra en undersökning, så kan vi i de flesta fall med trygghet komma fram till att det rör sig om just den här diagnosen. Om hållningen inte är optimal, så går vi igenom vikten av att den optimeras. Behandlingsmässigt har ofta stötvågsbehandling god effekt på muskulär kramp. I kombination med det utförs manuell behandling i form av mobilisering och manipulering för att återställa/förbättrad rörligheten i området. En stegrad träningsrehabilitering startas också för att ta vara på den ökade rörligheten och för att optimera koordinationen i området. Vi checkar även av hur det ser ut med ergonomin vid arbete hemma och på arbetsplatsen.

man som far manuell behandling vid revbenslåsning
anatomi modell som visar bröstkorg och revben/costa

Prognos

Prognosen vid upphakning av en eller flera revbensleder är mycket god. Ofta kan en klar förbättring upplevas redan efter en behandling. Vanligt är dock att det behövs några behandlingar innan besvären släpper. Det här är ett besvär som ofta ger sig av sig självt på en eller två veckor. Behandlingen kan definitivt förkorta tiden med besvär. Rehabträning hjälper till att minimera att besvären återkommer. 

I de fall vi inte har framgång med behandlingen, så kan det bero på att det finns artros i revbensleden (costotransverssalledsartros). I dessa fall är symtomen ibland väldigt lika de vid en revbenslåsning. Det finns även reumatiska sjukdomar som i dess linda kan ge liknande symptom. Oavsett, om vi inte har framgång i behandling, så remitterar vi patienten vidare till läkare för vidare utredning, såsom slätröntgen, magnetkameraundersökning och eventuell antiinflammatorisk kur.

Fysioterapi hos Alta Vita Fysioterapi