KNÄARTROS (ARTROS I KNÄT)
Vad är knäartros (artros i knät)?
Knäleden består av lårben och underben. Ledändarna har en ytbeläggning med brosk, som har till uppgift att ge stadga och glidförmåga åt leden. Då vi belastar en led, så sker det ett slitage av brosket. Kroppen jobbar konstant med att underhålla brosket. Vid artros är underhållet inte i balans med slitaget och brosket blir då tunnare och ofta ojämnt. Kring kanten på leden bildas med tiden benpålagringar som bidrar till den minskade rörlighet. Det är lite oklart varför vi får artros. Man kan se att genetik spelar roll, så har/hade mamma eller pappa artros, så är risken ökad. Övervikt och inaktivitet är också riskfaktorer för att få knäartros (artros i knät). Likaså om man tidigare skadat knät, exempelvis meniskskador, korsbandsskada eller haft en fraktur som nått in i leden. Ingen könsskillnad kan ses. De flesta som drabbas av artros är över 45 år och det är vanligare i takt med stigande ålder. Till vardags benämner vi ofta detta som en förslitning i knät, men den medicinska termen är gonartros och är ett av de vanligaste ställena vi får artros på.
Symptom vid knäledsartros
Vanliga symptom i början av knäartros (artros i knät) är smärta då man står och går. Ofta har man ökad stelhet och smärta på morgonen, som kan minska efter en stund då man kommit igång. Klart vanligast är att man får ont på knäts insida. Andra vanliga symptom är svullnad och värmeökning i knät. Det kan knastra i knät när man exempelvis sätter sig/ställer sig upp. Ofta kommer besvären i vågor. Antingen kopplat till att man belastat knät för mycket, och ibland även utan klar orsak. Medicinskt kallar vi det för att man får ett skov i artrosen.
Det finns ingen direkt koppling mellan hur mycket besvär man har och hur tunt brosket är. En del kan ha mycket smärta/stelhet men det syns knappt på röntgen. Det är inte ovanligt att det är på det här sättet precis i början av sjukdomsförloppet.
Behandling vid gonartros
När vi fysioterapeuter träffar patienter med knärtros (artros i knät), så är det viktigt att vi bildar oss en uppfattning om vad som orsakar ökade besvär och vad som kan lindra besvären. Detta för att vi lättare ska kunna lägga oss på rätt nivå med träning och eventuell behandling. Vi genomför en undersökning av knät, denna innefattar även en koll av höft, fotled och muskulatur. Balans och koordination brukar försämras i takt med att patienten rör sig mindre pga sina besvär och även detta testas.
Om patienten rör sig mycket, så är det av vikt att vi kan identifiera om det är något i aktuell aktivitet, som stör knät. Är patienten inaktiv så är det viktigt att komma igång med träning som inte ökar besvären i knät. Tillsammans med patienten sätter vi ihop och provar ut lämplig rehab träning. Målet med detta är att stärka muskulaturen runt knät, optimera balans, koordination och rörlighet i knät. På sikt ser man i studier att träning tillsammans med eventuell viktnedgång, är de enskilt viktigaste åtgärderna för att förbättra knät. Patienten informeras även rent allmänt om hur artros fungerar och vi delger tips för att underlätta vardagen.
Om knät visar sig vara så pass lätt irriterat att det blir svårt att få till träning, eller om det är markant svullet och varmt redan då patienten kommer till nybesöket, kan det bli aktuellt att remittera vidare till läkare för ställningstagande om eventuell antiinflammatorisk kur. Läkare tar även ställning om annan utredning, exempelvis röntgen. För vår del är det i de flesta fall inte viktigt att röntgen är gjord innan behandling/rehab kan påbörjas. Vi utgår från det läge patienten befinner sig i med knät och anpassar insatsen efter det, med bra resultat.
Prognos
Knäartros är en kronisk sjukdom, vilket innebär att man inte kan bli av med den. Man kan nästan alltid lindra besvären, men inte få bort det. De gäller för patienten att hitta ett bra förhållningssätt till sitt påverkade knä. Här kan vi vara till god hjälp. Endast ett fåtal patienter får en aggressiv artros som kan leda till att läget blir ohållbart. I dessa fall kan det via ortoped bli aktuellt med en knäledsprotes. Det brukar bli riktigt bra efter en längre rehabiliteringsperiod.
