ULTRALJUDSVÄGLEDD INJEKTION
Vad innebär en ultraljudsvägledd injektion?
Ultraljudsvägledd injektion innebär att vi kombinerar fördelarna med ultraljudsdiagnostik och injektioner. När vi identifierat det påverkade området med ultraljudet så går vi in med nålen. I realtid kan vi sedan se nålen och guida in den i rätt område innan preparatet injiceras. Vi verifierar injektionsnålens position med en bild som sparas.
Fysioterapeut som ger injektioner?
Traditionellt är det läkare som sätter sprutor. I detta fall är det ultraljudskunskaperna som är det viktiga, inte vilken profession personen i fråga har. Att kunna förstå och tolka vilka strukturer vi ser är avgörande för en säker och precis injektion. Ricardo som genomför detta hos oss, har en examen i diagnostiskt ultraljud. Vidareutbildning i ultraljudsvägledda injektioner har sedan genomförts i England. Ricardo har mångårig erfarenhet av både ultraljudsdiagnostik och ultraljudsvägledda injektioner.
Varför ultraljudsguidad injektion?
Traditionellt så sätts injektioner utan att kunna verifiera om, eller hur mycket av preparatet som hamnat på avsett ställe. Med hjälp av ultraljudet ser vi vart nålspetsen är och kan försäkra oss om att den är på rätt ställe, innan medicinen levereras. Vi kan med andra ord sätta injektioner med klart större precision än vad som är möjligt utan vägledning med ultraljudsdiagnostik. På det sättet minimeras risken för att påverka/skada omkringliggande strukturer.
Vilka typer av injektioner utför vi?
Injektionerna vi genomför utförs av diagnostiska eller behandlande skäl. Om det finns en osäkerhet kring vilken struktur det är om orsakar smärta, så kan Lidocain(smärtlindring) injiceras i misstänkt struktur. Minskar smärtan, så är sannolikheten stor att vi hittat rätt och kan sätta in lämplig behandling. Ultraljudsvägledda sprutor sätts även i behandlande syfte. Då är det kortison i kombination med smärtlindring som injiceras för att lindra smärta och häva en inflammation
Vid vilka diagnoser används ultraljudsvägledda injektioner?
-Bursit: Irriterade slemsäckar (bursor) i exempelvis axeln, armbågen, utsida höft, knä eller vid hälsenan.
-Kalkinfällning i senor: Vanligast är det man kallar för kalkaxel.
-Kapsulit: Vanligaste lokalisationen är axelleden och kallas även för frozen shoulder. Kapsulit kan man även få i flertalet andra leder.
-Vi kan även med vägledning av ultraljudsdiagnostik ta ut ledvätska från en svullen led (aspirera leden) exempelvis knät.
När rekommenderar vi injektion?
Om smärtan är markant för patienten och vi kan konstatera att det med stor sannolikhet kommer från en injicerbar struktur, då kan vi sätta en injektion i ett initialskede av en kontakt.
Vanligare är dock att patienten genomgått behandling, men besvären kvarstår. Patienten kommer då till oss för ultraljudsdiagnostik och ställningstagande om eventuell injektion. Symptom, historik och rapport från behandlande vårdgivare vägs då ihop med fynd gjorda med ultraljudsdiagnostik innan en injektion genomförs.
Biverkningar som kan uppstå vid kortisoninjektion:
-Cirka 25% får en reaktion på kortisonet som ger en ofarlig, lokal smärta i det injicerade området som sitter i runt 48 timmar.
-Har man en mörkare hudton så finns en risk att kortisonet orsakar skiftning i hudfärg i injektionsområdet. För att minimera risken för detta byter vi nålen vi drar upp preparatet med till en ny inför injektionen.
-Har patienten diabetes så kan kortisonet påverka blodsockerbalansen under ett par veckor.
-Så fort man tar sig igenom huden på något sätt, exempelvis vid injektioner så finns det risk för infektion. Med den procedur vi använder inför och under injektionen, så är risken för infektion cirka 1 på 10 000 injektioner.
