LÖPARKNÄ
Vad är löparknä?
Den här diagnosen kallas även för runner’s knee och den medicinska termen för löparknä är iliotibialbandssyndrom-ITBS eller tractus iliotibialistendinit. Tractus iliotibialis är ett bindvävsstråk som sträcker sig vertikalt längs lårets utsida och passerar utsida knä för att sedan fästa in på skenbenets utsida/framsida. Där senan passerar ovanför knäleden finns en knöl (laterala femur kondylen) som det kan uppstå friktion mot då man böjer och sträcker i knät repetitivt under belastning som vid löpning. Den här friktionen kan leda till smärta från insidan av tractussenan eller från den slemsäck som finns här och ge smärta på utsida knä.
Varför får man löparknä?
Den här diagnosen är vanligast inom uthållighetssporter, i synnerhet löpning men även cykling. Som med så många andra besvär så är en vanlig orsak att man stegrat träningen för hårt och/eller vilat knät för lite. Löpträning på en sida av en landsväg där vägbanan normalt lutar lite åt sidan för avrinning av regnvatten, kan trigga fram smärta på utsida knä. Mycket backträning kan leda till löparknä.
Andra orsaker till att man får löparknä:
-
Höga eller låga fotvalv.
-
Om man vid löpning tippar bäckenet mycket i sidled.
-
Hjulbenthet
-
Benlängdsskillnad
-
Skor som inte är optimala för ens fysik.
Symptom vid löparknä?
Initialt smärta på utsida knä som kommer under träningspassets gång och släpper efter avslutad aktivitet. Kör man på trots smärta så kan smärtan intensifieras, bli mer skarp och börja dra upp i utsida lår och ibland ned i underbenet. Man börjar få ont även efter avslutad aktivitet. Smärta vid uppresning efter en längre stunds sittande är vanligt. I vissa fall kan det uppstå en svullnad på knäts utsida. Smärta vid tryck på utsida knä.
Behandling av löparknä?
Våra fysioterapeuter försöker först fastställa orsaken till besväret tillsammans med patienten. Därefter oftast tillfällig paus från den orsakande aktiviteten. Vi ser över om det finns rent anatomiska delorsaker till smärtan (se ”varför får man löparknä”). För att stärka diagnosticeringen kan vi genomföra en ultraljudsundersökning vid misstanke om löparknä. Ofta behandlas det här med stötvågsbehandling för att skynda på läkningen. Vid behov rekommenderas anatomiska skoinlägg för att stötta upp eventuell felställning i fot eller knä. Rehabiliteringsträning startas vid behov för att stärka och förbättra koordination och rörlighet. Om det är löpning patienten vill tillbaks till, så genomförs ofta en medicinsk löpanalys för att optimera löpsteget och minimera risken för återfall.
I svårläkta fall kan läkaren prova att injicera kortison i den påverkade senan eller slemsäcken. I ett fåtal fall så genomförs en operation där man förlänger tractus iliotibialis.
Prognos vid löparknä?
Prognosen är mycket god. En estimerad siffra är att över 90 % av de drabbade blir bra med hjälp av icke kirurgisk behandling. Beroende på hur pass omfattande skadan är och hur väl patienten sköter rehabiliteringen, så brukar vi råda bot på den här diagnosen på mellan 1-3 månader.
Differentialdiagnoser
Yttre meniskskada, artros utsida knä, skada på yttre kollateralligamentet, skada på biceps femoris distala del, patellofemoral påverkan lateralt.
